Utsikt från Pårte

Vi vilade någon vecka efter Gotland innan det var dags för årets fjällvandring. Denna gång i “våran sista vildmark”, Sarek.

Turen startade i Kvikkjokk och gick via Pårte-Njoatosvágge-Álggavágge-Ruohtesvágge.  För de som inte kan sitt Sarek utantill finns en karta här. Under vandringen kom vi att uppleva många sidor av Sarek, allt från is på tältet till stekande hetta, från kargt och öde till täta snår. Vädret var till skillnad från tidigare turer riktigt bra och även om solen inte sken hela tiden så hade vi nästan inget regn och beskedligt med vind.

Transport

För oss som inte har bil är det nattåg, buss eller flyg som gäller. Från Sundsvall blir alla alternativen lite av ett extra äventyr.

Det började med tre timmar buss till Långsele där vi väntade en timme, och bytte till SJ:s nattåg vid halv ett på natten. Sedan fick vi sova lite innan det kl 06,20 var dags att hoppa av i Murjek för ytterligare en timmes väntan på bussen som tog oss till Kvikkjokk där vi anlände klockan tolv på dagen. Allt som allt 14 och en halv timmes resa.

Dag 1 – Kvikkjokk-Stuor Dáhtá (9km)

Efter ett kort stopp på fjällstationen i Kvikkjokk som tyvärr inte motsvarade förväntningarna började vadringen norrut. Första biten gick vi på Kungsleden genom skogen men efter ett tag vek vi av upp mot samevistet Pårek.

Den första tältplatsen “lånade” vi av Håkan Friberg. Dock tältade vi lite närmare stigen eftersom minnet svek. Läs gärna hans inlägg om Pårte och en mycket bra blogg.

Middagen blev lyxig för att vara på fjället och vi gjorde en variant på salt pastarätt. Första dagen kan man mycket väl ta med färsk man och bära lite tyngre. Tids nog blir det ändå frystorkat…

Dag 2 – Äntligen på fjället! (16km)

Vi startade dagen  enligt den vanliga rutinen, frukostblandning, digestive kex och kokkaffe. Efter det känns inget omöjligt.

Dagens vandring blev upp förbi Pårek och vidare på sitigen mot Sähkok, vilken vi följde till Sähkojåhkå där vi vek av och följde jokken upp till ca 1150möh. Även om det är en del uppförs så är det lättvandrat och vi hade ända till vi vek av en tydlig stig att följa. En bit upp på fjället finns det mobiltäckning om man vill meddela sig hemmåt.

Till middag blev Felix ravioli, inte lätt att bära men riktigt gott ute. Vädret såg bra ut på kvällen och vi hoppades att det skulle hålla i sig eftersom vi planerade att bestiga Pårte dagen efter.

Dag 3 – Summit, summit, summit! och 9km vandring.

Vädret höll i sig och förutom några lätta moln över toppen var det både varm och soligt. En perfekt dag för en topptur så vi tog loss topplocken från ryggsäckarna och packade ner regnkläder, vatten och lite choklad.

Pårte är en lätt 2000m topp och det ska inte vara något problem att hitta en bra väg upp. Vi gick först till Axel Hamnbergs observatorium från 1910 och sedan vidare upp till toppen. Utsikten mot glaciären Bårddejiegna var fantastiskt men tyvärr låg resten av massivet gömt i moln.

Efter några bilder gav vi oss av nedåt, packade ihop tältet och fortsatte över Sähkok och ner mot renvaktarstugan.

Solen tittade fram och vi fick en fantastisk kväll med en fin regnbåge och god mat. Lite visste vi vad som väntade nästa dag…

Dag 4 Videsnår och elände men också riktigt fint. (17km)

Vi bröt upp på morgonen och följde Njoatosvágge norrut. Den inledande biten var fin och lättgådd men videsnåret och bjökskogen tilltog allt eftersom. En liten orienteringsmiss gjorde dessutom det hela sju resor värre.

Vi gick alldelses för långt upp,  men inte tillräckligt långt upp för att slippa videt. Så håll längs jokken och följ stigen genom videt. Tänk också på att det inte finns någon bro över Luohttojåhkå och man kan alltså inte passera den där stigen går utan den vadas längre ner.

Efter vadet blir dalen lättare att gå och vi fick se en fantastisk vacker dal med mycket blommor och ormbunkar. Tältplatsen valde vi i passet efter Alep Njåtosjaure.

Dag 5 – Is på tältet men sol och hetta under dagen (21km)

Fjällvärlden är fantastisk och ingenstans i Sverige är skiftningarna lika snabba. Under kvällen hade det regnat och när vi vaknade var det is på tältet men långsamt började solen värma.

Frammåt lunch var det riktigt varmt och vi gick i underställströjorna och svettades. Vi passade på att ta en lång lunch vid Alep Sarvesjåhkå och slappade i värmen. Från minusgrader på natten till över 20C i solen. Tältet och sovsäckarna tog ut ur ryggsäcken och torkades under lunchen.

Dagen flöt på lungt och vi nyttjade båtleden över Álggajávrre och fortsatte Álggavágge. Dalen var lättgådd om än lite blöt men vi hade inga problem under dagen och hittade en fin tältplats bakom ett stort stenblock. På kvällen fick vi även en första skymt av det imponerande Sarekmassivet.

Dag 6 Lättgått och magnifikt (30km)

Från våran tältplats i Álggavágge var det lättgått och vi tog oss snabbt fram till renvaktarstugan där dalen går ihop med Guohpervágge. Sedan fortsatte vi mot Mikkastugan, tänk på att ta ordentligt med höjd i slutet av dalen för att undvika onödigt trassel. Ska man fortsätta Ruohtesvágge kan man gå riktigt högt och sedan vika in i dalen utan att gå ner till stugan.

Väl inne i Ruohtesvágge är det ännu lättare att gå. Stigen är fin och det är mycket platt. Det är också en av huvudvägarna in i Sarek, något som märktes eftersom vi började möta fler och fler människor. Vi knatade på och slog inte upp tältet för än vi nådde den förfallna Kiruriskåtan.

Det kändes att vi gått långt under dagen och det var riktigt skönt att vila sig framför en liten eld och bara njuta av livet.

Dag 7 Kisuriskåtan-Akkastugorna (21km)

När vi vaknade på morgonen såg vi att nysnön krupit ända ner till omkring 1000möh men på vårat tält kom bara ett lätt regn.

Vandringen var fortsatt lätt och det gick snabbt ner till björkskogen och bron över Sjnjuvtjudisjåhka där vi åt lunch bestående av 100g choklad och en varmakoppens kantarellsoppa.

Tipset om choklad till lunch kommer från Lars Monsen och har fungerat mycket bra för oss. Det är lätt att packa och behöver inte tillagas. Mättnadskänslan är faktiskt helt ok och man får bra med energi för att vandra vidare. Prova dock innan du tar med det på en längre tur, vi har hört andra som det inte alls fungerat för.

Efter bron är det vandring i skog och nu följde vi Padjelantaleden vilken gjorde att det var ordentligt spångat och fina broar hela vägen.

Ca 2km från Akkastugorna går man över en av fjällvärldens häftigaste hängbroar. Vuojatädno som den korsar var imponerande trots att det var lågt vatten i området.

Väl framme vid stugorna valde vi att betala avgiften och tälta i närheten för att kunna nyttja servicen. Akka visade sig så smått genom molnen och vi fick täckning med mobilerna och hörde av oss hemmåt.

Dag 8 Kort vandring men en lång dag (2km)

Dagens vandring var den klart kortaste men det blev ändå en lång dag innan allt var klart. Vi gick de två kilometrarna bort till båtbryggan vid Änonjalmes sameviste och tog båten över till Ritsem.

Turen går två eller tre gånger per dag under säsong och kostar 140kr för STF medlemmar. Tiderna är anpassade till busstiderna i Ritsem. (mer info på STFs hemsida)

I Ritsem passade vi på att duscha och äta lunch och tog den andra bussen 14:30 mot Gällivare. Väl där var det 40min väntan innan vi hoppade på nattåget mot Ånge. Vi fick trevligt sällskap i kupen och pratade fjällvandring ända till det var dags att sova.

4:10 var det väckning och efter 20min dags att hoppa av i Ånge för en och en halv timmes väntan på nästa tåg, nu mot Sundsvall. Först klockan nio på morgonen var vi hemma. 24 timmar efter att vi klivit på båten i Änonjalme…

Sammanfattnign och eftertanke

Det var en fantastisk tur som vi kan rekommendera till alla som vill uppleva Sarek. Förutom en del vide i Njoatosvágge var det lättgått och vi hade inga svåra vad. Tänk dock på att vattenståndet varierar och om det är tidigare på året eller har regnat mycket kan det vara svårare att vada.

Sarek behöver inte avskräcka men tänk på att det är vildmark och man måste kunna klara sig själv. Fjällräddningen kan hämta en skadad men utan möjlighet att larma snabbt måste ni lösa den akuta situationen.

Packa bra utrustning och tänk på att det kan bli kallt även under sommaren. Ta också alltid mat för några extra dagar ifall vädret blir sämre eller ni inte orkar gå så långt som planerat.

Mer att läsa:

Toppbestigning pårte, Britts blogg

Håkan Friberg toppar Pårte

Wikipedia: Sarek, Pårte

Claes Grundsten, Sarek turbeskrivningar

Edward Nilsson, Sarek – Vandringar i vår sista vildmark

Skrivet av: Erik Fröjdh, August 24, 2009
Tags: fjäll, fjällvandring, sarek
Följ kommentarer med RSS 2.0